Author: Johanna Helinder
Johanna Helinder

Att tillhöra en riskgrupp - vad innebär det?

En riskgrupp kan kort beskrivas som en grupp av individer med en gemensam egenskap vilket innebär ökad risk för sjukdom. Idag har det knappast undgått någon att om en tillhör en riskgrupp löper man större risk att drabbas svårare av Covid-19. De vanligaste riskgrupperna för att drabbas värre av Covid-19 är (ju högre upp på listan, desto större riskökning):

  • Ålder
  • Organtransplantation
  • Blodcancersjukdomar
  • Neurologiska sjukdomar som lett till påverkad andningsfunktion
  • Fetma
  • Diabetes (mindre risk om den är välbehandlad)
  • Aktuell cancerbehandling
  • Kronisk lungsjukdom
  • Stroke/demens
  • Annan immunhämmande sjukdom eller behandling
  • Leversjukdom
  • Nedsatt njurfunktion
  • Hjärt- och kärlsjukdom

Källa: Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/ 

Vissa riskfaktorer är mer kända och uppenbara än andra, så som exempelvis ålder, då det är lättare att avgöra om man tillhör en riskgrupp och därmed bör vidta åtgärder för att undvika sjukdom. Andra tillstånd kan vara mer okända att identifiera till för den drabbade. Exempelvis har cirka 150 000 svenskar diabetes typ 2 utan att veta om det, dessa tillhör därmed en riskgrupp för det aktuella coronaviruset. Det är även många som lever med okänd eller obehandlad hjärt-kärlpåverkan och/eller metabolt syndrom (övervikt/fetma). Dessa tillstånd går att förebygga samt påverka om sjukdomstillstånd redan brutit ut. 

Hur påverkar levnadsvanor och livsvillkor hälsan?

Så, för att ta oss själva och vår hälsa på allvar och för att undvika lidande genom att hamna i en riskgrupp för allvarlig sjukdom, kan vi med goda levnadsvanor påverka våra egna livsvillkor. Med Covid-19 har detta blivit mer aktuellt än någonsin tidigare.

undefined

Det finns en rad olika rekommendationer för hur vi kan stärka hälsan genom kost- och träningsvanor. Vardagsmotion och fysisk aktivitet främjar såväl vårt immunförsvar som reglerar ämnesomsättning som förbättrad sömn. Sömnen är i sig en läkande och uppbyggande funktion där immunförsvaret stärks. Att låta våra kroppar vara i rörelse har i forskning visats vara förebyggande och stärkande på flera områden:

  • Förbättrad blodfettsprofil, vilket minskar risken för åderförkalkning (orsak till hjärt- kärlsjukdom, stroke, infarkt mm).
  • Efter ett träningspass sjunker blodtrycket. 
  • Vid regelbunden träning sker minskad frisättning av stresshormoner (stress kan påverka såväl viktstatus som hjärt- kärlsjukdom och immunförsvar)
  • Fysisk aktivitet och träning kan minska fettmassan (framför allt genom anpassad träning i kombination av kostomläggning). 
  • Tränad muskulatur tar upp blodsocker bättre (minskad risk att utveckla diabetes).
  • Vid regelbunden träning ökar insulinkänsligheten (minskad risk att utveckla diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom).
  • Träning förbättrar andningsmuskulaturens uthållighet och volym/ andetag.  
  • Träning förbättrar hjärtats funktion, vilket gör att hjärtat pumpar effektivare och kärlen släpper lättare igenom blod till hjärtmuskeln (risken för hjärtinfarkt minskar). 

Det finns tyvärr inte en formel för hur man bäst undviker att utveckla någon eller några av de riskfaktorer som kan leda till att sjukdom senare bryter ut. Fysisk aktivitet och träning är ett område som har visats ha en mängd positiva hälsoeffekter för att förebygga ohälsa. Detta i kombination med god sömn, lagom med stress i tillvaron och hälsosamma matvanor med mera. Med en strävan om att hitta balans på dessa områden är det möjligt att påverka sina chanser att undvika att hamna i en riskgrupp och därmed minska risken för lidande vid till exempel en pandemi.