Vad händer i kroppen under och efter en graviditet?

Jun 26, 2022

Här ger Elin Stattin Sköld, leg. fysioterapeut på Ella sina bästa tips på vad du kan göra för att må så bra som möjligt under graviditeten. 

Under en graviditet sker många omställningar i kroppen som kan påverka dig som är gravid både fysiskt och mentalt. Rent fysiologisk kommer många system i kroppen att påverkas och anpassas till den förändrade situationen med ytterligare ett liv i magen. Ingen graviditet är den andra lik och hur vi påverkas av omställningarna är väldigt individuellt. I det här inlägget listar vi några av de förändringar som sker i kroppen och hur det kan påverka den som är gravid.

 

CIRKULATION

Under en graviditet sker en naturlig anpassning i hjärta och kärl för att kroppen ska klara av att ge syre och näring till både mamma och bebis. Andningsdjupet, pulsen och slagvolymen ökar för att klara av det ökade syrebehovet. Blodvolymen ökar successivt under graviditeten upp till ca 40-50 procent. Många upplever därmed en förändrad kondition under graviditeten då flera blir andfådda mycket snabbare än innan. Att använda sig av pulsklocka är därför inte tillförlitligt under en graviditet, utan ansträngningsgrad bör uppskattas utifrån den gravidas upplevelse snarare än faktiska hjärtfrekvens. 
 

BLODSOCKER

Blodsockernivåerna i kroppen regleras av ett hormon som heter insulin. Under en graviditet blir kroppen mindre känslig mot insulinet och behöver producera en ökad mängd insulin jämfört med innan graviditeten. Detta löser kroppen vanligtvis genom att producera mer insulin under graviditeten, men vid nedsatt förmåga att producera insulin finns risk för graviddiabetes. Genom att träna både kondition och styrketräning några gånger i veckan optimeras regleringen av blodsockernivåerna och risken för graviddiabetes minskar. 

HORMONER  

Bäckenet

Under graviditeten sker en hormonell omställning som bland annat gör att leder, ligament och muskler blir rörligare. Bäckenet är en struktur som ofta blir påverkad av detta, då den hormonella förändringen i kombination med förändrat hållning- och belastningsmönster kan ge upphov till smärta i bäckenlederna. Mer än varannan gravid har besvär med graviditetsrelaterad bäckensmärta. 

Smärtan är tydligt kopplad till bäckenregionen, men kan stråla ut mot skinkor, höfter och ljumskar. Eftersom vi har två bakre bäckenleder (kallas SI-led) och en främre bäckenled (symfysen), kan vissa uppleva besvär enbart på höger eller vänster sida baktill, medan andra endast har besvär i den främre leden. Det finns även gravida som har ont i alla tre leder. Bäckensmärtan är i de flesta fall tydligt kopplad till aktivitet, och gör sig därmed oftast mer påmind mot slutet av dagen. 

 

Tips vid bäckensmärta:

 

Hos de flesta försvinner besvären de första månaderna efter förlossningen, men hos en del kvarstår smärtan. Exakta siffror på hur många som besväras av kvarstående bäckensmärta varierar i litteraturen men enligt SBU:s sammanfattning uppges att bäckensmärtan kvarstår hos 17,5 % tre månader post partum, 8,5 % två år post partum och 10 % efter 11 år. Det är därmed av stor vikt att få hjälp tidigt, och här har fysioterapeuten en viktig roll.
 

Ländryggen

Den växande magen innebär även en tyngdförskjutning av den gravidas hållning och det är därmed vanligt att den gravida får en ökad svank. För att barnet ska få plats kommer magmusklerna behöva separeras, vilket också kan vara en anledning till försämrad bålkontroll. Detta kan vara några av flera anledningar till att den gravida upplever ländryggssmärta. Ländryggssmärtan är oftast belägen ovanför skinkorna och upp mot nedersta revbenen. Ländryggssmärtan kan även förekomma i kombination med bäckensmärtan.
 

Ländryggssmärta kan behandlas och precis som ländryggssmärta hos en icke gravid person är individuellt anpassad träning en evidensbaserad behandlingsåtgärd. Detta kan fysioterapeuter hjälpa till med!

Tarmen

På grund av de stigande nivåerna av hormonet progesteron kommer kroppens glatta muskulatur att påverkas. Progesteron leder till att livmodern är mer avslappnad, men kommer också påverka bland annat tarmarna. Tarmmotoriken blir mer långsam, vilket kan leda till förstoppning. Fiberrik kost, vatten och motion kan lindra besvär vid förstoppning. Hjälp att hitta rätt nivå i träningen eller mer konkreta ergonomiska råd för tarmtömning och god tarmhälsa kan fysioterapeuten bistå med!

 

BÄCKENBOTTEN
Den ökade tyngden från den växande magen i kombination med den hormonella uppmjukningen kommer även påverka bäckenbottenmuskulaturen. Många upplever ett ökat behov av att gå på toa, vilket delvis beror på att barnet kan trycka mot urinblåsan. Det är även vanligt att gravida upplever ansträngningsinkontinens, det vill säga urinläckage vid moment som innefattar ökat båltryck som tex hosta, hopp, tyngre lyft eller skratt. Trots att urininkontinens är vanligt under en graviditet, behöver det inte vara så och vi kan både förebygga och behandla dessa besvär med bäckenbottenträning. Även här kan en fysioterapeut hjälpa dig med ett individanpassat träningsupplägg. 

 

Få fler tips på ella.se

 

Skriven av: Elin Stattin Sköld, leg. Fysioterapeut på Ella. 


 

Källor: 

Fridén C, Nordgren B, Åhlund C. Graviditet, hälsa och träning. Studentlitteratur: 2011; Lund. 

Borgfeldt, Åberg, Anderberg och Andersson. Obstetrik och gynekologi. Studentlitteratur: Lund; 2010. 

Mantle J, Haslam J och Barton S. Physiotherapy in Obstretics and Gynecology. Butterworth Heinemann: London; 2004. 

Vleeming A, Albert HB, Ostgaard HC, Sturesson B, Stuge B. (2008) European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. Eur Spine J. 17(6):794-819. doi: 10.1007/s00586-008-0602-4. 

SBU. Kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationen graviditetsrelaterad bäckensmärta. [Internet] Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. [citerad 2022-06-13]. Hämtad från: https://www.sbu.se/320_1?pub=49742.

Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Prognosis in four syndromes of pregnancy-related pelvic pain. Acta Obstet Gynecol Scand. 2001;80(6):505-10.

Elden H, Gutke A, Kjellby-Wendt G, Fagevik-Olsen M, Ostgaard HC. Predictors and consequences of long-term pregnancy-related pelvic girdle pain: a longitudinal follow-up study. BMC Musculoskelet Disord. 2016;17:276. Available from: https://doi.org/10.1186/s12891-016-1154-0.

Gutke A, Lundberg M, Ostgaard HC, Oberg B. Impact of postpartum lumbopelvic pain on disability, pain intensity, health-related quality of life, activity level, kinesiophobia, and depressive symptoms. Eur Spine J. 2011;20(3):440-8. Available from: https://doi.org/10.1007/s00586-010-1487-6.