Prediabetes är ett förstadium till typ 2-diabetes som innebär lite förhöjt blodsocker fastande på morgonen och/eller lite för högt blodsocker efter kolhydratrik måltid eller en sockerbelastning. Har man både lite högt fasteblodsocker och lite för högt blodsocker på dagen så stiger det vi kallar HbA1c som är ett mått på medelblodsockret de senaste 2 månaderna. Lite för högt blodsocker innebär att det är högre än hos de med helt normal sockertolerans men lägre än det man har vid typ 2 diabetes.
Prediabetes innebär en ökad risk för framtida hjärtkärlsjukdom inklusive hjärtinfarkt och hjärtsvikt även försämrad nervfunktion i fötterna, erektionsproblem, njurpåverkan och demens.
Typ 2-diabetes ökar risken ytterligare för hjärtkärlsjukdom, nervskador, svårläkta sår, blodpropp, leverskada, skador i njurar, stora och småkärl, ögonskador, benskörhet och frakturer i framför allt höfter, depression, artros, spinal stenos, tandlossning, urinvägsinfektion och demens. Alla organ drabbas av det höga blodsockret även immunförsvaret med ökad risk för svårare infektioner tex vid covid 19 infektion, lunginflammation och influensa. En urinvägsinfektion kan leda till njurbäckeninflammation eller sepsis=blodförgiftning.
Därför är det viktigt att tidigt upptäcka för högt blodsocker genom att låta testa sitt blodsocker på VC en gång per år eller när man blir erbjuden, särskilt viktigt om det finns diabetes i familjen och släkten, om det finns övervikt, stora magar och högt blodtryck eller om man haft högt blodsocker under en graviditet eller någon annan gång tex när man fått kortisonbehandling.
Symtomen vid prediabetes och typ 2-diabetes är ofta diffusa och kommer smygande under fler år innan man söker för dem. I början är det endast trötthet, känsla av seghet som kommer och går, ibland vad- och fotkramper och stickningar, domningar och myrkrypningar i fötter och ben nattetid. När sockret stiger så blir symtomen tydligare man blir tröttare, kan bli nedstämd, få lite sämre koncentrationsförmåga och börja kissa mer på dagen och natten. Då man kissar ut sockret så får man lätt svampinfektion på ollonet eller i underlivet. Socker är kalorier, så kissar man ut mycket socker som också för med sig mycket vätska, går man ibland ner i vikt. Man blir också törstig eller torr i munnen. Synen kan påverkas, framför allt att växla från tidningen till tv:n fungerar sämre. Ibland ställs diagnosen först när man kommer till sjukhus med en hjärtinfarkt eller med ett svårläkt infekterat fotsår.
När är man överviktig? OK vikt är enkelt räknat din längd i cm -100 tex. Om du är 185 cm lång bör du inte väga mycket mer än 185-100=85 kg och ditt BMI bör inte vara högre än 25-26 (kg/längdxlängd= 85/185x185). OM du är 166 cm lång bör du inte väga mer än 166-100=66 kg och ditt BMI bör inte vara högre än 25 (66/166x166).
Bukomfånget =midjemåttet=”magen” är ännu viktigare än vikten/BMI att ha koll på då det är starkt kopplat till ökad risk för både prediabetes och typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Midjemåttet bör inte vara mer än halva längden, tex 185/2=92.5 cm eller 166/2= 83 cm
Gemensam riskfaktor för prediabetes och typ 2 diabetes är förutom arvsanlag, insulinresistens, dvs okänslighet för insulin som kan förekomma mer än 10 år innan sockret börjar stiga. Vad som gör att man får prediabetes är, hos både män och kvinnor, att vikten och bukomfånget=midjemåttet stiger och insulinresistensen ökar. Insulinresistens leder till högre insulinnivå i blodet för att kompensera brist på effekt av insulin och normalisera blodsockret. Sockret förblir normalt så länge insulinproduktionen kan öka tillräckligt. Insulin är ett ”skafferihormon” dvs det lagrar energi i fettväven som sålunda växer i buken och generellt. Både midjemått och vikt ökar. Hos kvinnorna finns en större kapacitet att öka insulinproduktionen så det finns en stor risk att de ökar mer i vikt på grund av den höga insulinproduktionen. Hos kvinnor ökar därmed risken att prediabetes leder till typ 2-diabetes om de ökar ytterligare i midjemått och vikt, vilket stressar de insulinproducerande cellerna som till slut når sin maxkapacitet. Hos männen övergår prediabetes till typ 2-diabetes när de insulinproducerande cellerna inte längre kan kompensera för hög insulinresistens i levern på grund av fett i levern.
Det bästa sättet att minska risken för både prediabetes och typ 2-diabetes är att minska insulinresistens, öka insulinkänsligheten, sänka insulinbehov och insulinnivåerna i blodet. Detta gör att vi inte längre lagrar fett i fettväven eller i levern och det insulin vi kan producera räcker för att få ett normalt blodsocker. Hur åstadkommer vi detta? Det gör vi med flera olika metoder såsom bygga=öka muskelmassan, sluta röka och snusa, stressa mindre, sova 7-8 timmar och äta rätt.
Att äta rätt - här några råd
- Undvik godis, söta drycker och allt sötat rikligt med fruktos
- Byt ut kakor och bullar mot frukt och grönsaker
- Byt ut glass mot bär och frukt
- Ät minst fem olika färggranna frukter, bär och grönsaker á minst 100 gram (1 dl) per dag. (5x100 gram= 500gram)
- Byt ut vitt bröd, ris och pasta till fullkornsprodukter
- Ersätt feta mejeriprodukter med olivolja (jungfruolja), rapsolja, flytande margarin och mindre feta mejerier.
- Ersätt rött kött och charkvaror med fet fisk, avokado, nötter/mandel, ägg, fågel och vilt
- Ät minst 3 måltider/vecka baserat på produkter från havet
- Undvik superprocessad mat
- Undvik stora mål – ät i stället mindre portioner, tugga långsamt
- Småät inte mellan målen
- Ät tre mål per dag
- Ät inte på kvällen eller på natten (12-14 timmars nattfasta är bra)
- Endast kolhydrater, ej protein och fett, ökar blodsockret
- Allt vitt som kommer från växtriket och mjölk innehåller sockerarter och stärkelse, som ökar blodsockret
- Rikligt med fibrer i grönsaker, baljväxter, rotfrukter, frukt och bär minskar upptaget av socker
- Tänk på att allt som kan mosas med gaffel och alla former av socker får blodsockret att stiga snabbt (=snabba kolhydrater).
Kerstin Brismar är proffesor i diabetesforskning och studerar riskfaktorer för att drabbas av typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdom samt prevention, särskilt inom områdena kost och livsstil.